Trekungahuset

Nu var det 1914. I december ägde trekungamötet rum i Malmö. Sammankallade var Sveriges Gustav V som önskade manifestera en gemensam nordisk linje och neutral hållning i det krig som sedan några månader rasade ute i Europa. Förutom värden infann sig Norges och Danmarks regenter till mötet. Situationen var grannlaga. De två var bröder. Deras inbördes relation var något frostig sedan den yngre, prins Carl av Danmark, utropats till kung av Norge under namnet Haakon VII året efter landets skilsmässa från Sverige. Viss rivalitet rådde mellan de två, en smått shakespearesk intrig. Den trots allt fredliga unionsupplösningen i Karlstad 1905 rörde dessutom fortfarande upp känslor i såväl Norge som Sverige.

Danmarks Christian X hade motvilligt accepterat en inbjudan, därtill övertalad av sin regering. Bröderna inkvarterades på varsitt ställe, den yngre Haakon tog in hos fru Kockum på Mäster Johansgatan medan den äldre Christian hystes av herr Herslow på Mäster Nilsgatan. Efter överläggningar som avlöpte oväntat smärtfritt tog de tre monarkerna emot folkets bifall från balkongen på länsresidenset vid Stortorget. Balkongen besiktigades kort efter och befanns vara i uselt skick. Turligt nog var de bara tre kungar i Norden, en till hade varit katastrofalt.

Samma eftermiddag avlade deras majestäter visit hos varandra. Byggnaden på Mäster Nilsgatan ägdes på den tiden av Sparbanken Bikupan. Namnet härrörde från ett gammalt korsvirkeshus, Aspegrenska gården, som länge legat på tomten men flyttats till Lilla Torg där det står än idag med sin kupa på hörnet. Här i huset på Mäster Nilsgatan träffades således tre kungar dagarna före jul 1914. Därav namnet, Trekungahuset, en byggnad i Jugend, Secession, Art Nouveau eller vad man nu vill kalla stilen, uppförd mellan 1904 och 1907 i sten, tegel och puts med svängda linjer, rundade burspråk och balkonger med räcke i smidesjärn samt hela härligheten krönt med etablementets kornisch, välvda frontespiser och ornamentering i form av relief i ljus puts.

För halvtannat decennium sedan öppnade vi vårt showroom i den ärevördiga fastigheten, närmare bestämt gamla Sparbanken Bikupans kontor i entréplan på hörnet Mäster Nilsgatan och Östergatan, pole position vill vi gärna tro, ljusa och vackra lokaler där vi har nöjet att exponera våra miljöer. På baksidan vetter vårt showroom mot de stillsamma, nästan serena kvarteren runt Sankt Petri kyrka. Men nu stänger vi butiken för en stund och gör liksom kungarna en visit i huset. Hissen har gallergrind och är en mindre salong med sittplatser nog för en liten kunglig deputation. En plakett i silver erinrar om det celebra besöket 1914. I huset bor numera händelsevis Madeleine och Henrik. Lyckligtvis, om de får säga det själva.

Efter trettio år i villaförort med allt som hör till, uthus, garage, pool, trädgård och gud vet vad, har de nu tagit en central patriciervåning i besittning. Skönt som sjutton, tycker Henrik, man sticker nyckeln i låset, vrider om, drar några veckor och har inget att oroa sig för. När man kommer hem står allt som man lämnade det. Till skillnad från ett hus där det alltid händer något oförutsett.

Det var tänkt att ta någon månad. När de väl börjat, gjorde de allt de inte tänkt. En revolution är ingen tebjudning, inte en restauration heller. Bara golven, säger Henrik med ett skratt följt av en djups suck, en flod av flytspackel och därpå en fiskbensmönstrad parkett av ek i tolv tusen bitar behandlad med hårdvaxolja i kulören Havanna Brown, cigarrbrun och rökig i tonen, och så vidare … Det tog nio månader. Nu har de bott här några veckor och stortrivs. Vi ångrar inget, säger Madeleine.

Deras ljusa och rymliga kök är ett Modern Classic Steneby i kulör Mandel med handtag Vide. Till arbetsbänken valde de skiva och stänkskydd i sten från Kinnekulle, Grå nummer 5L, där 43 procent av den kristallina kalciten utgörs av fossil – för den vetgirige. Ovanför löper redskapsrelingen Vide i antikbetsad ek och dubbel uppsättning. Lutad mot kortväggen, om en sådan funnes, här är alla väggar långa, står Kvänums magnifika himlastege från golv till tak. Köksön är en klassisk variant med skiva av antikoljad kunglig ek från Visingsö i helstav.

Som om inte allt detta vore nog, står här även Steneby som vitrin i kulören Ax med linjeglas och infällda handtag i mässing. Och sist men inte minst hittar vi vår rara vägghängda tallrikshylla i antikbehandlad ek på andra sidan dörren, dock med annat gods än den servis Rörstrand lät lansera med tre kungarna i blått på vitt som minne av det solenna tillfället i Malmö, tallrikar Madeleine och Henrik nyligen ropade in på nätauktion. Kökets ljusarmaturer i mässing är Megafon från Konsthantverk Tyringe signerad Jesper Ståhl och bänken utmed den böljande väggen är platsbyggt finsnickeri som följsamt hänger med i svängarna. Där har jag drömt om att palla upp barnbarnen medan jag gör saft med bullar, säger Madeleine.

Tre och en halv meter i tak med kornischer och rosetter i stuck. Luft och ljus, som Strindberg skrev. Sekelskiftets charm är inbyggd, sitter i väggarna. Möblemanget är modernt, svensk, dansk och finsk design i blonda träslag, färgskalan dämpad och lugn, inga pulshöjande signalfärger här, säger Henrik, illande rött, gult eller grönt. Nej, fyller Madeleine i, vi ville ha naturens egna kulörer, jord, sand, mossa, terra, ockra, umbra, en organisk känsla. I farstun ligger klinker i sten från anno dazumal, ett fynd gjort av hantverkarna när det gamla golvet bröts upp. Stenens mönster av ljusa geometriska former på grafitgrå botten är typiskt för perioden och kan mycket väl vara inspirerat av Wiener Werkstätte när det begav sig. Det var som hitta en skatt, säger Henrik.

Lägenheten må vara en av husets mindre men är med sina drygt 200 m² likafullt en grandios våning. Det är lätt att gå vilse. De största rummen mynnar det ena i det andra. Skjutdörrarna har raka speglar, blänkande mässingsbeslag och en infattning av breda foder med pärlprofiler och stilig arkitrav. Av övriga rum ligger några i fil som kupéer i en korridor med schackrutig matta i svart och vitt som även den leder tanken till förra sekelskiftets Wien.

Väggarna är täckta med Rebel Walls landskapsmotiv, gräs, stammar, grenverk, horisont och himmel, en grafisk grönska som inte bara tilll synes vidgar den smala passagen men också förvaltar arvet efter Art Nouveau, Jugend, Secession och Stile Floreale med rankor, revor, blomster och blad. Tapeterna i ett par av rummen iscensätter vittrade murar, skönhet i stilla förfall och förgängelse, kuliss och dekor, teatralt och fantasieggande.

Master bedroom och ett gästrum har förvaring i form av garderober modell Ekeby Sand med handtag Vide. Och än är det inte slut. Badrummets sobra snickerier är Ramel i kulören Chocolate, än en gång med handtag Vide, ett litet återkommande sidotema. En ljuvlig fönstermosaik i original föreställande commedia dell´arte-figuren Harlekin i narrkåpa med bjällror kan vi däremot inte berömma oss av. Men i tvättstugan, en fullt utrustad compact laundry, demonstrerar Henrik glatt en torkhiss och en pocketdörr, finurliga anordningar som vi utan blygsel tar åt oss äran av.